Varför korroderar

aluminium-

armaturer?

Korrosion utvecklas över tid

Korrosion i lackerade metallarmaturer utvecklas gradvis och är ofta svår att upptäcka i ett tidigt skede. I kustnära och utsatta miljöer blir påverkan synlig först efter flera års drift.

Foto: Armaturer som korroderat i kustmiljö trots korrosionsskydd. Lokala skador i ytbeläggning kan över tid leda till omfattande nedbrytning.

Begränsningar med ytskiktsbaserat skydd

Många metallarmaturer är beroende av ytbehandlingar för att skydda basmaterialet. Vid påverkan från:

• UV-strålning

• mekanisk påverkan

• salt, fukt

• temperaturväxlingar

• kemiskt aggressiva föroreningar

kan lokala skador uppstå i ytskiktet.

När basmaterialet exponeras kan korrosion initieras, särskilt i konstruktioner där galvaniska materialkombinationer förekommer.

Galvanisk korrosion i aluminiumarmaturer

Fenomenet utvecklas ofta gradvis och är svårt att upptäcka i ett tidigt skede.

I kustnära miljöer med salt eller i industriella områden med luftburna föroreningar kan processen accelerera, då den elektriska ledningsförmågan ökar.

Resultatet blir lokal nedbrytning, ofta runt infästningar, vilket över tid kan påverka både konstruktion och täthet.

Foto: En båt använder "offeranoder" av Zink eller Aluminium som korrosionskydd.

Metallkombinationer kan orska galvanisk korrosion

Samma elektrokemiska princip används medvetet i marina miljöer där offeranoder i zink eller aluminium och monteras för att skydda andra metaller.

Zinken eller aluminium offras och korroderar istället för den skyddade konstruktionen.

I en aluminiumkonstruktion utan offeranod kan istället aluminiumet fungera som den oädlare metallen och därmed brytas ner först.

Foto: Korrosionsdrabbad aluminiumarmatur på en galvaniserad stål stolpe i västkusten.

I de flesta aluminiumarmaturer används fästelement i stål eftersom hög hållfasthet ofta krävs för skruvar och bultar.

När olika metaller kombineras i samma konstruktion uppstår förutsättningar för galvanisk korrosion. Gäller även för stolpar gjorda av stål eller galvaniserat stål som har direkt kontakt med aluminiumarmaturer.

Varför VALDUR inte påverkas av galvanisk korrosion

Galvanisk korrosion kräver tre saker:


  • två olika metaller
  • elektrisk kontakt mellan metallerna
  • fukt eller elektrolyt

I VALDUR saknas dessa förutsättningar. Armaturhuset är tillverkat i glasfiberförstärkt SMC-termosetkomposit, som är elektriskt isolerande. Det innebär att elektrisk kontakt mellan olika metaller bryts som är separerade av kompositmaterialet och den galvaniska processen kan inte uppstå i själva armaturhuset.

Fågelspillning och kemisk påverkan

Fågelspillning är vanligt förekommande på utomhusarmaturer och kan innebära en kemiskt aggressiv belastning över tid.

Spillningen kan innehålla urinsyra, salter och organiska ämnen som i kombination med fukt kan påverka vissa skyddslacker och ytbehandlingar negativt.

Foto: Johan Jönsson, Fågel på gatubelysning i Malmö.

Wikimedia Commons, CC-licens, https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Bird_on_lamp_post.jpg

När skyddsskikt bryts ner kan underliggande metall exponeras, vilket i sin tur kan påskynda korrosion. Effekten blir ofta lokal och uppstår där spillningen blir liggande under längre perioder, exempelvis på armaturens ovansida.

I utsatta miljöer där fukt, UV-strålning och temperaturväxlingar förekommer kan denna typ av påverkan bidra till gradvis nedbrytning av ytbeläggningar över tid.

SMC-termosetkomposit påverkas inte på samma sätt eftersom materialet inte är beroende av ett skyddande ytskikt för sitt korrosionsmotstånd.

C5-klassning – testar början inte slutet?

C5-klass enligt ISO 12944 klassificerar korrosiviteten i miljön och används för att dimensionera skyddssystem på metalliska konstruktioner. Klassningen baseras på laboratorietester och beskriver inte hur kompletta konstruktioner åldras i verklig drift.

Foto: Korrosionsdrabbad C5-klassad aluminiumarmatur i kustmiljö.

Testerna utvärderar främst ytskikt under kontrollerade förhållanden och tar normalt inte hänsyn till lokala skador, infästningar, materialkombinationer eller verkliga installationsförhållanden.

Om skyddsskiktet skadas i drift kan det underliggande materialet exponeras. I konstruktioner med olika metaller kan detta även skapa förutsättningar för galvanisk korrosion. En produkt kan därför vara C5-klassad men ändå utveckla korrosion över tid.

Moderna LED-armaturer dimensioneras ofta för mycket lång livslängd, upp till 100 000 timmar. För sådana produkter får materialval och konstruktion stor betydelse för hur armaturen åldras i verklig miljö, särskilt i kust- och industrimiljöer.

Konsekvenser av korrosion

När ytbeläggningar bryts ner kan små partiklar från skyddsskiktet lossna och spridas till omgivande miljö. Samtidigt kan exponerad metall börja korrodera och bilda ytterligare nedbrytningsprodukter över tid.

Varför VALDUR håller?

VALDUR saknar skyddslack. SMC-termosetkompositen är inte beroende av ett ytskikt som kan brytas ned. Materialet är inte beroende av ett skyddande ytskikt.

Foto: VALDUR installerad i kustnära miljö i Smögen.

POLAB VALDUR är tillverkad i glasfiberförstärkt SMC-termosetkomposit och bygger inte på ett metalliskt armaturhus med skyddslack.

Konstruktionen är inte beroende av ett skyddande ytskikt. Bedömning av långsiktig hållbarhet baseras istället på materialets egenskaper och konstruktion i verklig driftmiljö.

Materialets egenskaper finns i själva strukturen, vilket innebär att repor eller slitage i ytan inte exponerar något korrosionskänsligt basmaterial.